Leopardchock

Bild 1

Vad händer när en leopard anfaller en sebra och båda krockar med en hydda dekorerad med afrikansk konst? Förmodligen ovanstående.

Det är inte precis min vanliga stil. Men jag var och shoppade idag, hittade ett par snygga vita linnebyxor och denna fantastiska tunika som är tunn/ändå inte sladdrig/duger att svettas i utan att det blir fläckar, när man åker till en thailändska utebastun.

Vad tycker ni? Kul? Usch?

Bild 2 b

Varför gör de på detta viset?

Varför är enklare herrkläder av bättre kvalité än enklare damkläder?
Ta varma vintertröjor. För damer: Slafsiga konstfibrer, tunna och åtsmitande. Helst urringade. Vill man ha en sweater av ull (som man helst får plats i, och jag är inte uppseendeväckande fet) måste man gå till herravdelningen. Vilket jag gör.

Och nu letar jag efter bomullstoppar till Thailandresan. Det är varmt där, fuktigt och varmt. Jag vill inte se ut som om jag är med i en wet t-shirt-tävling, drypande våt klädd i en sladdrig trasa, efter tre minuter. Men alla toppar jag tittar på för damer är – just det – tunna av uselt material, figursydda och för det mesta urringade. (Utifall att man nu skulle vilja ha stekta boobs.)

Men. Går man till pojkavdelningen, hittar man nedanstående ärmlösa t-shirt i tjock bomull, storlek 170 centilong, töjbar nog för kvinnliga former. Och den kostar hälften så mycket.

Jag tog två.

Till vänster för damer, till höger för pojkar. (Skrynkliga eftersom de kommer direkt från butiken)

Gul topVit top

Låter skumt att Sjödin åtalas

Det verkar som om Anna Sjödin åtalas för bråket på krogen nyligen, medan åtalet mot krogvakten som slog henne gul och blå läggs ner ”därför att det inte går att utreda vad som hänt”. Och alla som är trötta på stöddiga politiker i allmänhet är fullt beredda att göra en syndabock av AS: Nu ska hon allt få känna på, nu ska hon få för alla dumheter alla politiker har gjort, alla gräddfiler de rör sig i!

Alltså: Här har vi två som beskyller varann för misshandel. Åklagaren tycker inte att vittnena skapar någon klarhet. Den ena, mannen, en fräsch som en nyponros utan att blåmärke, den andra, kvinnan, har blåmärken överallt. Jaha, vem åtalar vi då, tro? Den med blåmärkena förstås. Klart som korvspad.

Vad är det här för en jävla rättsskandal?

Det blev Jan Eliasson – bra

Såvitt jag förstår var valet av Jan Eliasson till ny utrikesminister ett snilledrag (vilket jag ärligt talat inte väntat mig av GP, som istadigt och småsint undviker begåvningar). Jag har alltid haft respekt för Eliasson, han har verkat vara en sansad och rakryggad människa med humanistiska ideal.

Återstår att se om han kan hålla sig utanför och ovanför den geggamoja som är den svenska regeringens ideologiska sammanbrott, handlingsförlamning och törnrosasömn. Helst väcka den. Jag håller alla tummar jag har.

En tovas anatomi

VI GAV oss inte. Säkert åtta betongtovor fanns i pälsen vid start. 5-8 centimeter i diameter, hopvävda ända ner till skinnet, sammanhållna av någon sorts cement.
Jag klippte lite i toppen, drog och slet åt sidorna. Borrade mig ner till mitten av Kungstovan för att hitta var tovan slutade och Winston började. Fick en krater. Klippte en millimeter här och en där. Drog isär. Fick så småningom bort halva kratern. Lyckades till sist dela även den som var kvar.

Tova 1Tova 2 KraterTova 3Tova 4Halvaborta

Och så till sist, efter ett dygn och många pauser – seger!
Tovfri

En helt tovfri katt. Så tålmodig han har varit. Och inget blodvite uppstod. Ärligt talat har han varit överförtjust över vårt nya delade intresse – hans pälsvård. Han har tvättat och donat med den på sitt håll, jag på mitt.

(Nu är det bara svansen kvar…)

Det är manligt med fjollighet

Fattar inte varför fjollors sätt att tala och röra sig och vara kallas kvinnligt. Har ni någonsin träffat en kvinnlig fjolla? No sir! Inte ens den mest tillgjorda kvinna rör sig och pratar på just det sättet. Fjollighet är helt enkelt en underavdelning till det manliga.

Alla älskar fjollor. Fulla killar härmar dem på fester. Manliga skådisar älskar att spela dem. Men, hur mycket lila peruker och glitterklänningar och smink de än använder, så blir de ju inte kvinnliga. Biologiska kvinnor ser alltid lätt handfallna och beiga ut bredvid en äkta fjolla, hur glamorösa de än kan verka bredvid andra kvinnor. Feminitet är något helt annat än fjollighet.

Det är rätt festligt att när kvinnor ska spela fjantiga på en scen, härmar de med förtjusning fjollor. Att bara vara fjantig kvinna räcker liksom inte till, det blir inte färgstarkt nog. Vricka sig fram på skyhöga klackar, fnysa förnärmat, vifta med händerna, ta ut svängarna – härligt! Inte undra på att många fjollor tycker att en kvinnlig kropp är bortslösad på de många tjejer, dvs på oss som hasar runt i sneakers och sweats.

Jag har hört att vissa indianstammar betraktade fjollor (tänk er möjligheterna – färgade fjädrar och pärlor!) som extra heliga och ett tredje kön. Men inte är de ett tredje kön. De är män.

Uppdatering. Den här filmsnutten som jag har länkat till förr visar vad jag menar. Det som gör den så rolig och befriande är att den här fotbollsdomaren, en uppenbar s k fjolla (ge mig ett bättre ord, någon!) har erövrat en av de mest homofoba och machostinna arenor som finns, fotbollen, och han tänker då inte ändra sig ett dugg! Det sista han gör är att försöka härma en kvinna, han är sig själv till 100% och har alldeles tydligt vunnit över alla på sin sida.

Ungefär hit…

strand

….ska jag vad det lider. Vet inte om det ser ut exakt så i verkligheten, men det skulle inte skada. Tänker a/ slöa på sängen, b/ slöa i poolen, c/ gå tjugo meter ner till stranden och titta ut över havet. Kanske kravlar jag mig in i en buss och åker och tittar på någon elefant. Om jag orkar. Smart som jag är tycks jag ha beställt en resa hit under årets varmaste månad. Det ska i alla fall vara en jättetråkig semesterort. Inga fulla tonåringar i poolen. Underbart!

Innan jag åker, måste jag emellertid besegra den här:
Tova
Tovornas konung!
Winstons pappa var en perser (tror jag, det var mörkt på gården när han förälskade sig i Winstons mamma), så Winston har tjock päls. Det var inget problem när jättekatten var ung och smal och stilig. Nu är han mer rundlagd och når inte att tvätta sig överallt, och när matte är närsynt finns det plötsligt såna här överallt i pälsen. De här tovorna filtar bokstavligen ihop sig, blir hårda som betong och är vansinnigt svåra att få bort. Medan jag sysslar med dem, fixar Winston sina framtassar i andra änden och spinner. Vi har tre och en halv kvar att tas med. Man måste vara vansinnigt försiktig, eftersom tovorna känns precis som kattens väldigt mjuka och lösa skinn. Hittills har det gått bra.

Och resten ska bort innan jag flyger iväg…