När jag äntligen kom ut

vid sjutiden ikväll gick jag en riktig långpromenad i sommar-Stockholm. men inte i City. Jag tog tunnelbanan till T-Centralen, korsade ett Kungsan fullt av ätande och pratande människor, fortsatte längs kajen mot Skeppsholmen och gick över bron. Skeppsholmen är skärgården mitt i stan, lummigt och grönt. Båtarna – eller snarare fartygen, de är stora – ligger tätt vid träkajen, de flesta är hemma. Några har riktiga små landgångar, medan andra bara håller sig med en liten pall på bryggan som man kan kliva på. På andra sidan vattnet lyser kvällssolen över Gröna Lund och de förtjusta skriken från människor i berg-och-dalbanan och andra hemska attraktioner studsar över till de andra öarna.

Jag gick ut på Kastellholmen, där nöjda och slöa människor satt utspridda på bänkar och i gräset och tittade på hur solen gick ner över Gamla Stan. Utanför vandrarhemmet af Chapman, en gammal skolsegelskuta, satt ännu fler i den gröna slänten. Så skönt det måste vara att vara tjugo år och bo på ett av världens vackrast belägna vandrarhem, ha skoj i sommarnatten i en av världens vackraste städer och träffa andra ungdomar. När man är tjugo bygger man minnen. Kommer ni på Stockholmsbesök, missa inte den här promenaden!

Inte fick jag ont i ryggen heller, trots att jag just tagit tillbaka finskrivbordet i aktiv tjänst och alltså föst omkring möbler i lägenheten. Och hur fick nu den flera centimeter för höga nykomlingen en andra chans? Jo, i sovrummet, lutad mot väggen, har i ett antal år nu stått en begagnad bordsskiva som jag känt på mig inte borde bäras upp på vinden. Och gissa vad? Den är exakt lagom tjock för att passa som golvhöjare under min stol! Jag erkänner att det inte är den fullkomliga estetiska lösningen, men så här långt fungerar det. Och den kommer inte att synas i filmen.

Nu har mörkret sänkt sig över stan, och jag ska fixa lite sen middag och titta på hyrfilm.

Annonser

6 reaktioner till “När jag äntligen kom ut”

  1. Morrn Annika.

    Låter som en ”kjempepromenad” i ”min” gamla hemstad.

    Hade gärna varit med, det är det som är så härligt med Stockholm, alla variationer.

    Saknar det en massa.

    Ha de bra
    Hasse A

    Gilla

    1. Jag har tidigare sett halva Fifty dead men walking men känner inte riktigt för resten, trots att Ben Kingsley är med. Nu tänkte jag se Interview med Steve Buscemi och Sienna Miller. Den låter inte alltför spännande, men vad gör man? Jag vill se film!

      Men det blev inte av. Inte kunde jag äta heller.

      Gilla

  2. Ja, Stockholm är en av världens vackraste städer. Stockholm och Istanbul, fast på olika sätt. Båda har mycket vatten, dock.

    Skönt att du inte fick ont i ryggen. Kan tala om att jag fick det av att städa hela huset i går, så nu sitter jag här med kramp i vänster sida, särskilt nacken. Men rent och fint är det : )

    Har det redan gått en månad sedan den lille föddes!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s