Min begåvade son.

Något annat än solen har värmt de här senaste dagarna. Något gjorde mig riktigt glad.

Ni minns min skriv- och musikbegåvade son Peter som jag ville sätta en blåslampa under? Ni minns bandet Alphaville, vars ”Forever young” jag lade i bloggen en gång? De har tvärtemot vad jag trodde ingalunda lagt av, Marian Gold har kvar sin otroliga pipa och skriver nya sånger, de turnerar i ett och har fortfarande fans som följer dem från stad till stad. (Fjärde augusti är de i Norge.) MG är alltså en rätt upptagen person. Men nu har han tagit sig tid att lyssna på Peters musik och lämnat utlåtande om varje enskild låt (en kopierade han direkt till sin samling för att ha att lyssna på själv).

Och efter att ha talat om 8 olika låtar utan att låta tveksam om en enda, är hans slutomdöme att Peter är en begåvad kompositör och textskrivare som ibland påminner om Bruce Springsteen.

”In my humble opinion Peter is a very gifted musician and a great lyricist and I wonder how he developed as an artist/…/”

Det, ni. Bruce Springsteen! Vad var det jag sa? Peter är begåvad och bör ägna sig åt musik (bredvid krönikeskrivande). Redan när han var så där femton skrev han en låt som det tog tjugo år för mig att tappa bort, den var enkel och fantastisk. De CD jag har kan jag lyssna på i evighet inte bara för att de är min sons, utan för att de är bra.

Det var ett helt litet grupparbete här innan Peters låtar ens hamnade hos Marian Gold. Det händer inte bara så där. Jag träffade en vän som visade sig vara släkt med MG (hade jag ingen aning om) och bad henne fråga om han ville lyssna. Hon, som är en hedersknyffel, skickade frågan vidare till honom via hans fru. Svar kom tillbaka: Visst!

Nu behövde jag kopior. Supergrannen grep in. Lyssna! sa jag. Han som är närmast fanatisk musikälskare såg förfärad ut, lyssna på amatörmusik som låtskrivarens mamma rekommenderar? Men han tog tjuren vid hornen och lyssnade och förändrade ansiktsuttryck totalt: Det var ju bra! Han kopierade rubbet till sig själv också. Hans åsikt är att Peter påminner om Lou Reed.

Det, ni. Min son är en blandning av Bruce Springsteen och Lou Reed!

Mailväxling med MG:s fru. Hon gav honom skivorna att spela i bilen på väg till ett gig i Danmark. Men skivspelareländet var sönder.

Tystnad. Tid gick. Sedan skrev hedersknyffeln: De har lyssnat! Men MG vill inte skriva sitt svar förrän han har tid att göra det ordentligt.

Tid gick igen. Jag skickade ett roligt mail till frun och puffade på lite fint: Kunde hon inte ge sin make en redig whisky och pussa honom i nacken? Ny tystnad – hjälp, tänk om hon inte har någon humor och jag nu har förstört alltihop? Min son har charm, han kan charma ett elskåp, men tyvärr saknar hans mamma helt denna egenskap. Nätverkande och kontakter är min absolut sämsta gren, alla elskåp jag går förbi är totalt oberörda. Bara att säga till hedersknyffeln att jag ville utnyttja hennes släktskap med Alphaville för en bedömning fick mig nästan att dö av skam.

Men så kom det positiva svaret, beledsagat av fruns meddelande att hon till sist hittat rätt sorts whisky. 😉 Hon hade humor!

För denna enkla lilla händelse krävdes alltså sex personer – Peter själv och hans band, hans mamma, hedersknyffeln, Supergrannen, MG’s fru och till sist MG själv.

(Och hedersknyffeln har inte kickat mig!)

Alphaville i Norge:

04. August 2012: TREUNGEN (Norway)

Venue name: Treungenfestival
Venue address: 3855 Treungen, Norway​
Start and end of Alphaville performance:21.30. or tba
Website of the event/venue: http://www.treungen.no

HÄR skulle jag gärna lagt in en youtubevideo av Peters musik, men han har inte gjort någon än. Jag hoppas det blir en snart (han är filmbegåvad också).

marian-gold-Marian Gold idag.

Annonser

2 reaktioner till “Min begåvade son.”

    1. Hehe – whiskyn var nog mest för att MG skulle känna sig nöjd, glad och tycka han hade tid att skriva, lyssnat hade han redan gjort! Musiken klarar sig SÅ bra utan whisky.

      Jag hoppas Peter ska göra en musikvideo och lägga ut på nätet av en eller två låtar, filma eller göra den av häftiga stillbilder i svartvitt, eller något annat. Det ser jag fram emot med spänning!

      Steg 1 var att se om andra än familj och vänner tycker musiken är toppen. (Precis som jag alltid låter folk läsa mina manus.) Nu vet vi att det är fullt möjligt. Dags för steg 2…

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s