Krukväxt på rymmen.

Men wtf..?

Jag har ju en paraplyaralia som jag en gång fick av sonen Ulf, en av de mest envisa och viljestarka växter som korsat min tröskel. (Aralian, alltså.) Den har alltid kommunicerat livligt, och häromsistens visade den att den ville ha kärlek, omtanke och framför allt en störra kruka. Och upprättelse, för den lutade betänkligt.

Det fick den. Och överlevde briljant att få en rotmasseknorv bortklippt, och står nu och ser nöjd ut.

Missnöjd aralia

Eller, det var i alla fall vad jag trodde. Tills jag tog mig en närmare titt.

Den försöker smita! Rotledes!

rastlösa rötter

Aldrig mer snurra ihop mina nya fina rötter längs krukans insida! tycks aralian ha bestämt sig för. Det var inget kul. Nu kör vi en ny variant. Sticker ut en mängd trevare åt alla håll, och hoppas att vi står PÅ MARKEN. Där det finns jord! Mer jord. Att pilla ner rötterna i.

Och så finns det bara en tråkig duk. Det är riktigt hjärtskärande att se den satsa på att det finns jord i mörkret bland pocketdeckarna bakom krukan.

Vad gör jag? Köper en bamsekruka? Har ingen golvplats för bamsekrukor.

Paraplyaralior nu for tiden. Ingen hyfs. Aldrig är de nöjda. Hmpf.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s