Till pappersbokens försvar, och nya Jacksonmysterier.

serveconfig
Publicerad med Lise Myhres tillstånd.

Nemi har helt rätt, den riktiga pappersboken är bäst. Och alldeles bortsett från kärleken till kaffefläckar, damm och hundöron (eselører, åsneöron på norska) och möjligheten att rent fysiskt krama och lukta på och umgås med sin bok, ger böcker i hyllor en ombonad känsla och suverän överblick och är bra som isolering, och man kan enkelt på måfå dra ut en bok man ärvt efter moster Agda och börja läsa den fast man inte tänkte det – ens vyer vidgas alltså – och böcker försvinner inte på en sekund om strömmen går eller man har glömt att skaffa batterier.

Leve boken. Älska boken!

Jag har ju svårt att motstå ett mysterium, och jag bryr mig om barns välfärd, och jag är intresserad av Michael Jackson. Alltså berörde det mig när New York Post påstod att Michaels syster LaToya, som har en agentur, kontrakterat alla de tre minderåriga barnen och nu försökte kränga en reality show med dem. Denna historia drog genom världens alla tabloider och framhölls som ett exempel på den tokiga Jacksonfamiljens aldrig upphörande försök att profitera på Michael Jackson, om så på hans barns bekostnad.

En reality show skulle förstås vara direkt skadlig för dessa barn. Att vara med i en reality show är som att ta jobb på en strippklubb – det skadar ens själ, förvränger ens liv, sänker ens trovärdighet som seriös person, och man kommer egentligen ingen vart om man vill vidare i underhållningsbranschen. Det enda det ger är pengar, vilket är det enda Jacksonbarnen inte behöver. Jag vet inte om LaToya behöver pengar, men det är i så fall inte deras jobb att förse henne med dem.

Jag gick in på imdb pro, kollade upp denna agentur (JaTail) och fann att den var ett pyttelitet företag med tre klienter: LaToya själv, en Danielle Staub, och en ”Prince Michael”. Alla tre står alltså listade som ”klienter”, vilket torde betyda att de skrivit kontrakt med agenturen.

Men ”Prince Michael”? Han heter ju Jackson i efternamn? Märkligt. Jag letade upp Prince på samma sajt, och där var han med samma korta namn, med bild, och med agenturen angiven som hans managers.

Sedan förnekade LaToya med eftertryck att hon kontrakterat NÅGOT av barnen, och framhöll att hon inte alls tänkte försöka stoppa dem i en reality show. Absolut inte! Och det var ju skönt att höra. Däremot har hon själv en sådan show (med start 13 april) på Oprah Winfrys kanal OWN, och där förekommer ju då förstås barnen ”då och då” som naturliga inslag. Rent tillfälligt, alltså. Precis som övriga medlemmar av familjen. Kamerorna rullade till exempel när alla reste till urprungshemmet i Gary, Indiana, på Michael Jacksons födelsedag.

Här började det definitivt skorra i mina öron. Är denna reality show i själva verket baserad på att Paris, Prince och ”Blanket” dyker upp med jämna mellanrum? Har de något val? Ordnade LaToya Princes diverse TV-debuter nyligen, och var hennes realitykameror med då också? Finns han på agenturens sida utan efternamn därför att han i själva verket inte är lagenligt kontrakterad med sina vårdnadshavares tillstånd, men LaToya använder honom ändå?

Det verkade inte som om någon av de tidningar som refererade NYPosts artikel hade ställt just de här frågorna. Så jag mailade själv JaTail och ställde dem, på ett mycket artigt sätt – varför står Prince utan efternamn på sidan? Varför listas han som klient samtidigt som LaToya förnekar att han är det? Förekommer barnen i alla avsnitten av reality showen?

Två svar inflöt från samma kvinna, båda helt utan upplysningar om något som ju knappast kan vara hemligt. Det ena undrade vem jag är och vem jag jobbar för. Det andra inbjöd mig att ringa ett telefonnummer så ”ska de se vad de kan hjälpa mig med”.

Det är jag inte så pigg på, jag vill gärna ha skriftligt svar. Så jag upprepade mina frågor och förklarade att de kan googla mig. (Jag kontaktade också en av tabloiderna och uppmuntrade dem att gräva lite. Journalister ska kolla!)

Någon annan får gärna rota i det här och kasta grus i maskineriet. Men det plågar mig att se dessa tre ungar, i praktiken föräldralösa, som är (som deras pappas makeupartist skrev i en tweet) ”surrounded by players”, omringade av folk som vill dra nytta av dem, och ett antal av dessa players är deras egen familj. De har ingen möjlighet att veta om LaToya vill hjälpa dem eller utnyttja dem, eller både och.

Nytt svar lär anlända tidigast vid sjutiden i kväll.

Och varför bryr jag mig? Enkelt – de hamnade i mitt synfält. Precis som flickan som skrek i en lägenhet på en annan gård, eller mannen på T-banespåret, eller den lilla pojken som hade klättrat uppför en brandtrappa och inte vågade klättra ner, och hans mamma hörde honom inte.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s