Internationella kvinnodagen /bilduppdat /bestickuppdat.

Kvinnodag tårta
Ärligt talat har jag aldrig sett maken till ful tårta. Men det var vansinnigt god, med äppelmos och hemgjord vaniljkräm inuti.

Tänkte jag skulle göra en rustik kvinnodagstårta för tvenne gäster. Med dekoration (tårtan, inte gästerna).

Ahum. VET ni hur svårt det är att rita med kristyr? Den ju vill inte släppa tuben!

Don’t quit your daytime job, mumlar jag till mig själv när jag ser på tårtan. Den får mig att tänka på barn och barnbarn, Jag som inte ritade med små mashmallows därför att det skulle se för barnsligt ut.

I likhet med alla väldigt ungdomliga (och även djupt konstnärliga nonfigurativa) konstverk måste detta förklaras. Det är alltså inte en streckgumma som håller i ett hjärta, det är en kvinnotecken med ansikte. På andra sidan är det inte galaxer som krockar, utan en blomma. Ju.

Och dagens kvinnomotto är:

Försök inte sätta er på oss!
Det kommer att bli en obekväm sittplats.

***

Före tårtaFöre tårta.
Efter tårtaEfter tårta.

I och L har aldrig träffats förr och mig har de inte sett på år och dag, men det blev intensivt pratande från första början om ungefär allting inklusive sex, kärlek och olika nyanser av blått i våra målningar (”Det är cerulean blue!” – ”Nej, det måste vara kobolt!” – ”Inte alls, det ÄR cerulean blue!”) Till sist satt vi i soffan alla tre och hade ett temperamentsfullt meningsutbyte om religion.

–Men stöna inte ogillande efter varenda mening jag säger!
–Jag måste väl få stöna?
–Nej, du får inte stöna! OK, du får stöna, men bara en gång åt varje grej!

Vi hade våldsamt olika sätt att närma oss religion och retade nästan gallfeber på varandra, vilket var väldigt trevligt, uppfriskande och berikande.

Politik hann vi aldrig fram till. Det får bli nästa gång.

efteråtMin salig fader klagade alltid på att folk åt tårta med sked. Det ska vara gaffel! Helst riktiga bakelsegafflar. Nu grymtade han uppskattande i sin himmel, eftersom jag turligt nog hade tre ärvda bakelsegafflar att använda. Men de här är ju alldeles för små och pimpinetta för nomalstort tårtbitsintag!

Uppdaterat/
Nu slog det mig att vissa bestick förmodligen är på väg ut ur historien, i likhet med ord som ”konditori”. När såg jag t ex senast en bakelsegaffel ens på kafé? (Jag kanske går på fel kaféer?)

Så här en bild på två hotade och ett bestick med möjlig överlevnadspotential, beroende på att krabbor, kräftor och humrar ännu inte evolutionerat till nya format. Det har visserligen inte tårtor och apelsiner heller, men de kan attackeras på andra sätt.
bestick

Från vänster alltså en liten gaffel att använda för att krafsa kött ur skaldjursklor (och nu vill jag inte att Rexxie kommer ångande och berättar att det egentligen är ett redskap att plocka tvestjärtar ur öronen med!), en liten fruktkniv och en bakelsegaffel där längst till höger, den som osökt påminner och en vinkar-krabbas vinkarklo.

Fruktnivar borde jag egentligen ha dukat med igår, eftersom tårtan följdes av osedvanligt svårskalade mandariner. De (fruktknivarna) är minnen från en tid då frukt serverades som dessert på små fat med fruktbilder på, och man beväpnades med kniven för att prydligt strimla apelsinskal, till exempel. Att skala apelsin till bords för hand gick inte an! Och bakelse- eller tårtgaffeln har en liten kniv på sig, först skär man och sedan spetsar man tårtbitsbiten. (Som man kan se är den konstruerad för högerhänta.)

Det här var egentligen praktiska grejor. Och jag blir lite rörd när jag tänker på hur viktiga fina serviser och bestick var för inte så länge sedan, under min mammas föräldrars tid (en rest av det tänkandet är Nobelporslinet). När ett par skulle gifta sig, såväl i slott som koja faktiskt, krävdes att de fick en hel finservis i tolv delar, att användas vid dop och begravningar och femtioårskalas. Man kunde bo i en etta med dass på gården, men finporslin hade man, om man inte var fullständigt utblottad. Och på söndagar åt man kalvstek. Sedan var det korv, soppa, kåldolmar, strömming, pannkakor eller blomkål med fläsktärningar andra dagar.

Mamma kom med andra idéer, andra sorters porslin och annan sorts mat. Det enda traditionella hon höll fast vid var havregrynsgröt med lingonsylt.

Ja, detta då apropå tårta.

Annonser

8 reaktioner till “Internationella kvinnodagen /bilduppdat /bestickuppdat.”

      1. En ledtråd: om de har i huvudsak vanligt kaffe kanske du kan hitta tårtgafflar, har de i huvudsak latte, cappuccino, mocciato osv så är chansen mikromal!

        Gilla

      2. Finns det fortfarande kaféer som har i huvudsak vanligt kaffe?

        Förresten, får lägga ”cafeteria” till de utdöda orden, antar jag.

        Gilla

      3. Kanske inte i Stockholm, men härute på landsorten så finns det ett och annat traditionellt kafé kvar, även om de blir färre och färre (och numera har de nästan alltid en cappuccinomaskin).

        Vetekatten och Sturekatten borde väl ha tårtgafflar, och en annan indikator på ett möjligt tårtgaffelsinnehav är nog ordet Konditori…

        Gilla

      4. Ja, Vetekatten och Sturekatten var de första namnen som kom för mig. Nu googlade jag ”konditori Stockholm”, och det visar sig att en hel del vill lista sig under den rubriken, Ritorno till exempel.

        Nu måste jag testa om tårtgafflar kan klara Napoleonbakelser! (F ö kan man köpa dem i tiopack för 69:- har jag upptäckt nu, så helt utdöda kan de inte vara…)

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s