Bilder och film

Först när jag några år efter mammas död tittar i katalogen för The Family of Man från 1955, om den otroliga utställning med bilder om människans villkor genom livet av över 500 fotografer från 68 länder, slår det mig hur oerhört influerad jag är av dessa bilder. Jag såg dem när jag var tio eller elva år, och de grep mig djupt med sin direkthet, sin medkänsla, sin underliggande tes om människors lika värde, värme, sårbarhet, skönhet och glädje. Många av dem brände sig in i hjärnan och jag har aldrig glömt dem. För att vara från femtiotalet var utställningen (sammanställd av Edward Steichen) förvånansvärt rik på bilder av kvinnliga fotografer och bilder som visade flickor och kvinnor som aktiva, levande människor. Den började inte heller, så amerikansk den var, med bilder av bröllop utan med bilder fysisk längtan, lek, kärlek och åtrå. Det enda som egentligen gör den tidstypisk, förutom den värme som man ofta inte ser idag, är frånvaron av homosexuell kärlek.

Jag gråter fortfarande när jag ser t ex Eugene Smiths bild av den afroamerikanska barnmorskan som tröstar en äldre man som varit bunden till sin stol i trettio år, en bild tagen ur ett reportage på femtiotalet om en otrolig kvinna som hjälpte andra kvinnor i yttersta fattigdom, hur hon stöttade och hjälpte. Eller glädjen hos indiska flickor som hoppar hage, eller bilden från Bechuanaland med en åldrig berättare i kretsen av lyssnande nakna barn, kvinnor och män. Ingenting ställs mot något annat – det är människors inre likheter och värdighet man strävat efter att visa, och därigenom drar åskådaren sina egna slutsatser. Bilderna är oerhört vacker sammanställda, och beledsagas av fantastiska citat. ALLA bör se denna bok!

Och jag jämför med en nyköpt svensk bildbok av en fotograf som jag beundrar för många saker (så mycket att hennes bilder finns omtalade i en av mina böcker), men inte för den här. Där The Family of Man lever sig in, visar folk i arbete, med sina känslor, i lek och ilska och fruktan och skör kärlek, deras levande ansikten, utan pekpinnar, konstaterar hon bara. Titta, det finns invandrare som driver butiker. Känslor har de också, minsann. Och se hur härliga de är när de kramas och skrattar! Det är en utanförbok som tittar utifrån, och väcker hos mig inga känslor alls. Och jag ser att det är i The Family of Man’s anda som jag ställer samman min egen utställning, det essensen jag vill åt, ibland tung, ibland förbiglidande, ibland rolig, men alltid med respekt och ömhet.

Sedan: Diskussionen om Chavez-Pereztestet, dvs en uppmaning att ställa frågan om en film: Finns det i den två icke-svenska (icke-vita) karaktärer som pratar med varann om något annat än brott? Olika kulturjournalister har gått i taket (en hävdade att man måste lita på, och vänta på, filmskaparens egen inre utveckling), medan jag tog förslaget som enbart en påminnelse om att tänka efter, att ta en snabbtitt på hur verklighetens filmmakeri ser ut, inte som något som ska förvandlas till tungrodda regler om att alla filmer alltid måste ha två utomeuropeiska karaktärer som pratar om tvättstugan eller en ny roman. Hur det går om man ska vänta på de ensamma geniernas egen inre utveckling innan man kommer åt diverse schabloner och fördomar vet vi redan, vad som kan behövas är en spark i baken.

Jag skrev en liten artikel om detta till Expressen, men den kom inte in, jag fick faktiskt inget svar alls, varken ja eller nej. Tiderna ändras – på den tiden jag försörjde mig och ungarna som frilansjournalist – arvodena var högre då – fick man faktiskt alltid ett hövligt svar. Jag har lite svårt att vänja mig vid den tuffa stilen både i artiklar och i kommunikationen.

Annonser

2 reaktioner till “Bilder och film”

  1. Jag vet att vi hade den boken hemma. Förhoppningsvis finns den kvar i någon gömma, efter pappa. Hoppas det.

    Jag kommer ihåg den bland andra fotoböcker som pappa alltid ”prenumererade” på. Omslaget var ljust, med flera små bilder om jag inte minns fel.

    Gilla

    1. Hoppas du hittar den! Men nej, det fanns bara en bild i mitten , av en flöjtspelande sydamerikan. Bildgoogla ”The Family of Man”, så ser du den.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s