Dagens andra blogginlägg

Two för the peek of one.

Igår satt vi fyra personer på rad framför varsin dator på biblioteket, när samtliga hängde sig. Min mitt i ett blogginlägg om Magnus Härenstam och prinsbröllop. Det försvann. Mannen bredvid mig, jämnårig med ovanligt lång hästsvans, kom ingen vart med sitt bilgooglande och karta. Han hämtade hjälp, men det enda hon kunde göra var att logga ut oss allihop.

Så hästsvansen och gick gick ner till biblioteksfiket och pratade i flera timmar om allt från universum och mikrokosmos till våra liv (vi hade både gjort en väldig massa olika saker) och filosofier, till sagda bröllop. Han var i stan för att titta på en bil, han hade sett en sunkig Jaguar och jag kom ihåg min mors stora kärlek John, som hon flyttade till i London och som hade en skinande mörkgrön Jaguar med ljus läderklädsel. Det var riktigt trevligt, och jag tror jag fick en ny idé av honom som kan användas till språkboken.

Han höll mig sällskap till tunnelbanan och där fick jag en kram, och så kom han tillbaka för en (hovsam) kram till, och över hans axel såg jag den rumänska tiggarkvinnan på sin pall vinka och le mot mig. Jag med mitt dåliga ansiktsminne hade ingen aning om vem hon var, kanske har jag gett henne något någon gång, och röd hoodie och stora solbrillor är rätt lätt igenkännbara. Nu flög hon upp och kramade mig, hon med, och jag som aldrig får några kramar blev alldeles vimmelkantig. De enda kramar jag fått på tjugo år är från en annan rumänsk kvinna och några från mina barnbarn, som jag nu inte sett på över ett år.

Över ett år. Det tredje barnbarnet har jag överhuvudtaget aldrig fått träffa. Vi har enligt lag rätt att ses, men det blir inte så. Pappan kan inte släppa sin kontrollerande inställning (baserad på något han aldrig förklarat), och mammorna gör ingenting. De tycker att han ska bestämma. I kläm kommer barnen.

De två äldsta och jag sågs på Mors dag för att år sedan. Det var en katastrof. Som vanligt fick jag ett telefonsamtal, och budet var att släppa allt och komma genast (alla träffar sker i de sällsynta fall pappan får ett infall. Man får inte fråga eller föreslå något själv, då får man mail fulla av förolämpningar). Den äldsta flickan och hennes lillebror rusade i min famn. Vi gick på kondis, och de var noga med att jag skulle sitta i mitten och pojken frågade om jag skulle passa dem?

Jag sa på engelska att den här galenskapen måste upphöra, annars måste jag ta juridisk hjälp. Då förvandlades min son, som jag fött och älskar, till en mafioso som lutade sig tätt intill mitt ansikte och väste att jag skulle BACKA. Barnen såg på, förfärade. Jag sa att han skrämde barnen, och backade inte. Då slet han upp dem med våld, högg tag i deras händer och släpade dem därifrån, i fullt raseri. Båda barnen vände sig om, storögda och rädda, och tittade på mig.

Jag skrev till ena mamman och berättade. (Den andra måste leva med honom, och har gjort klart att hon inte bryr sig.) Denna mamma svarade att det var väl en otrevlig upplevelse. Följderna för dottern berörde hon inte. Jag var fruktansvärt ledsen själv, men mest orolig för barnen. De hade sett sin pappa göra det här, vad hände med deras tro på sina egna ögon om de fick höra en annan beskrivning? Skulle detsamma ske med deras självförtroende som med mitt, när mina föräldrar ljög för mig?

”Pappor kan vara dumma ibland, och nu gjorde pappa fel, men han är egentligen en fin pappa, eller hur? Så nu tycker jag vi förlåter honom”, tänkte jag mig att jag sa till barnen. För att lösa den förvirring och ångest som den här incidenten måste ha skapat.

Sedan dess har jag inte bett om att få träffa barnen, därför att jag helt enkelt slits i bitar. Och pappan är förlamad. Han har framgångsrikt avskilt mammorna (som inte känner mig) från all delaktighet i det här, så han kan inte få goda råd av dem, och jag kan inte kontakta dem med hela sanningen, eftersom jag är mån om att barnens föräldrar lever i harmoni med varann.

Pappan skulle kunna lösa det här på en vecka. Det hela är tragiskt.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s