Tjuven som fick tummen upp. Men inte som ni tror.

Idag såg jag en tjuv i affären. Han var en av de rumänska tiggarna, och han stod i kön och frågade kassören energiskt något. Sedan stack han plötsligt iväg, och larmet gick. Kassören reste sig och ropade, och när det inte fungerade, sprang han efter ut på gatan.

Jag, som just hade handlat, tog min papperskasse och traskade efter. Kassörkillen hade just hejdat tjuven, som skrek allt vad han orkade: ”RÖR MIG INTE!!!” Kassörkillen log lite och lät bli att muddra honom, eftersom han verkade fullkomligt livsfarlig – inte hög, men beredd på allt.

Han försvann tillbaka till affären, medan jag gick vidare – händelsevis hade jag samma väg som tjuven, som nu vände sig om och kollade mig. Jag ville ge honom fingret, men vid närmare eftertanke vågade jag inte, så ett annat finger än det avsedda flög upp – tummen. Av alla tänkbara fingrar. Jädrans!

Mer fel kunde det ju inte bli. Tjuven såg förståeligt förvirrad ut medan han snabbt gick vidare, kastade en blick på mig, högg sin mobil och ringde någon. Korsade gatan och började sedan springa.

Jag tror inte han dyker upp i de här kvarteren igen, eftersom en lång rad kunde och kassören har sett honom. Men han påminner om de aggressiva manliga rumäner som många butiker har talat om, och varav en faktiskt skrämde en äldre vän till mig till den milda grad att hon tycktes ändra personlighet när han försökte tvinga henne att ta hans varor bland sina på ett annat butiksband. Det här ändrar ju inte min uppfattning om fattiga tiggare, men det är klart att rötäggen hänger på och kommer hit.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s