För att ta något mindre allvarligt…

Efter elva månaders påtvingade empiriska studier (alltså sådant man upplevt själv) av hur det är att leva utan bröd och socker, kan jag meddela en andlöst nyfiken läsekrets följande:

1. Man GÅR NER i vikt rätt fort och obevekligt stadigt.

2. Potatis, bananer och fett har INGENTING med vikt att göra. Ät det av hjärtans lust! Inte heller rent kött av olika slag. Man kan vräka i sig potatis med kyckling och stora klickar smör flera gånger om dagen, plus fem bananer, och man går ändå ner.

3. BRÖD, däremot, är av okänd anledning syndabock på flera sätt.

För det första går man upp i vikt av det.
För det andra orsakar det den där otrevliga morgonandedräkten.
Båda en total nyhet för mig!

Jag blev alltså mager och fick frisk andedräkt! (Ivrig tandborstning, utan tandkräm, bidrog förstås). Men en kontrollperiod på tre veckor – vi kan kalla det så, men egentligen blev jag ju bara så enormt sugen på mackor – när jag hämningslöst stoppat i mig massor av vitt bröd med smör, creme cheese och ishavsrom har lett till att jag äntligen GÅTT UPP ett helt kilo OCH fått tillbaka vanlig svensk morgonandedräkt.

Så hurra, jag behöver inte längre hålla ihop brallorna med säkerhetsnål! – men hm, man vill ju dofta civiliserat, och vitt mjöl är dessutom fullt av tungmetaller som kadmium, så jag är på väg tillbaka till frukost bestående av kött och potatis. Och kaffe. Eller mjölk med kaffesmak.

Bröd är beroendeframkallande, precis som socker, har jag upptäckt, så min längtan efter båda när jag väl gått kall kalkon är rätt liten. Tydligen är det, precis som med annat knark, att man kanske får göra antingen-eller. Om man nu inte kan hålla sig till bara en rostad brödskiva (förlåt, jag menar fullkornsbröd med hemgjord ost) på morgonen och en kanelbulle till fikat. Vissa kan det, men för andra betyder det kval och vånda och tvångstankar på tårta och frallor med ost som tar upp en stor del av hjärnaktiviteten.

Till sist: Chokladaficinados kan dricka choklad kokad på mjölk och kakao, utan socker. Funkar.

Ja, det var vad jag hade att bidra med som dietguru. Potatis blandad med kött eller fisk, skalad paprika, broccoli, zuchini och liknande är min stapelföda för närvarande. När det blir för bökigt Soldatens ärtsoppa på burk. Och jag har lyckats köpa min årliga lilla flaska cointreau, den vanan låg nere några år. Så choklad och en liten Cointreau bredvid är min sängfösare.

PS. Apropå gårdagens blogginlägg – ofta håller jag inte med Expressens Gunilla Brodrej, men här gör jag det.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s