Att se Oscarsgalan direkt på bio.

Sent igår kväll masade jag mig faktiskt iväg för att se Oscarsgalan på Grand, bion på Sveavägen i Stockholm. Enda chansen för mig att se den. ”Du måste ut och se lite folk!” sa jag mig också.

Men går folk och ser Oscarsgala på bio, sitter inte alla klistrade vid sina paddor och telefoner och kollar Aftonbladets sändning, eller CNN kanske, där? Kommer salongen att vara tom? Eller är tvärtom allt utsålt? (Idel ursäkter för att inte ta mig ut!)

Bion var öppen hela natten, sändningen var på sex timmar. Gah. Laddade med kycklinggryta och kaffegav mig iväg till T-banan. Upptäckte att jag var i fel ände och traskade iväg mot rätt ände. Vilket var tur, för på vägen upptäckte jag en karl som var nere på andra spåret och knappt syntes, eftersom han försökte spana in under det där överhänget.

Rusade fram, smockade till hans hand som var allt man såg och beordrade honom att kliva upp. Genast! ”Min mobiltelefon…” sluddrade han. Toppen, han var berusad också! Men snäll. Han räckte mig handen och jag började dra, och två män från andra hållet rusade till och tog tag i den andra armen. Och upp kom han.

Hans ex hade kastat hans mobil på spåret, klagade han milt. (Hon syntes inte till.) Och så tackade han oss, vilket var fint. Tillskyndande mannen hjälpte honom på med jackan, där han stod och svajade mitt i en röra av bagage, plastpåsar och pappersservetter. Vi berättade om farorna, och sent omsider kom två vakter ner (de hade väl sett det hela på sina monitorer, och i så fall undrar man ju varför de inte kom tidigare? Men de kanske befann sig långt därifrån och måste ta sig till platsen?) och höll ännu en liten föreläsning och spanade efter mobilen åt honom. Men de verkade lugna och balanserade – annars har man hört en del om t-banevakter –  så vi andra kunde kliva på våra tåg utan att vara rädda för att stackarn skulle gå ner på spåret igen.

På bion hade lite folk samlats redan nu vid elva, gott om plats fanns men  salongen skulle bli nästan full, visade det sig när galan väl kom igång. Personalen bjöd på kaffe och hade bullat upp med mackor. De har haft sådana här Oscarsnätter förr, och dörrarna till salongen stod öppna och det var en väldigt familjär stämning, med en förvånansvärd majoritet av unga människor. För en gång skull kunde de prata, käka och kolla telefonerna precis som de ville. Folk sprang ut och in, tog små promenader. Jag sov en stund. De rara tjejerna bredvid mig boade in sig och pratade, åt, sov och ägnade sig stundom åt telefonerna. En superenergisk karl bredvid mig hoppade upp och ner, skrattade och läste tidningen och tog bilder av vad som hände på stor-tv:n. Alla tog bilder. Och när galan körde igång applåderade alla.

Sändningen kom via Aftonbladet, där panelen i studion lovade att hålla tyst när det blev mer liv på röda mattan (tittare hade hört av sig, jag är tydligen inte den enda som är trött på kommentatorer).

Lite intryck:

Kommentarsstudion: Rutinerad programledare och energiska och ambitiösa sittare, men tyvärr oproffsiga. Ambitionen var att hålla ett trivsamt snack igång ”som alldeles vanliga människor”. Och det är precis det vi inte behöver, vi behöver spränglärda hypersociala och roliga experter som ger riktig info och SER när något händer på mattan och kan berätta något om den som just då pratas med (och låta oss höra vad den säger!). Kunskaperna om såväl filmer som skådespelare och andra filmarbetare var alltså nära noll, och ingen hade finputsat sitt sätt att föra fram vad de hade att säga. Så lata var de verkligen inte, men de skulle behöva byta fokus. Förbereda sina repliker när de vet att de ska berätta vad en film handlar om, ha anekdoter på lager när kontrollrummet meddelar att pauser blir längre än planerat, osv. Ta gärna med anteckningar! Hellre det än: ”Det kommer jag inte ihåg just nu.”

Chris Rock: Superb. Istället för att smyga runt det stora hudfärgsdebaclet dök han rätt in i soppan, och det på ett båda vasst och underhållande sätt. Och det gjorde han rätt i. Han hade blivit uppmanad att bojkotta galan, men jag håller med honom om att det vore kontraproduktivt. Nu hade han i stället 80 miljoner människor att prata till och visa bitskt  roliga filmade inslag om vad svarta får spela, med Whoopie Goldberg som städerska i den ena parodin efter den andra och en svart skådespelare som mannen på Mars som ingen bryr sig om att hämta.

Alicia Vikander: När hon vann exploderade salongen på Grand i förtjusta tjut som lyfte taket. När hon sa en mening på svenska (”hej alla ni hemma!”) möttes hon av nya applåder.

Och då var klockan halv fyra, och jag begav mig hem. Inga tunnelbanetåg gick, och jag traskade genom februarinatten längs tomma gator där taxibilar cruisade, förbi sovande tiggare och enstaka, förvånansvärt nyktra och städade nattvandrade. Både MacDonalds, kebaben och 7-11 i basarerna under Stadsbiblioteket var öppna – det kommer att bli dött där nattetid när biblioteket tar över de lokalerna.

Traskade hela vägen hem och hamnade i säng vid femdraget.

Jag sömnig? Zzzzz….

 

PS – vännen Kerstin tyckte det var lite marigt att kommentera, men nu är hon här! Hon hade fått intrycket att man måste bli en följare för att få säga något, men så är det inte tack och lov, man ger bara en emailadress (som inte syns) och ett nicknamn eller sitt riktiga namn. Egen webbplats behövs inte heller.

Annonser

2 reaktioner till “Att se Oscarsgalan direkt på bio.”

    1. Ja, jag gillar stt strosa omkring – och alltid händer det något, tack och lov inte så dramatiskt som det här.

      Men det är andra gången jag får hala en idiot upp från spåret. Förra gången (för länge sedan) var på en annan station, där säkert tjugo personer – varav en pappa med liten son – bara tittade på utan att göra ett dyft.

      Jag sa åt fyllot att kliva upp, men han sluddrade nä, han skulle bara… Han var för stor för mig att orka med, så jag grabbade istället tag i hans plastkasse med Dyrbara Flaskor som stod på spårkanten och sa att nu går jag iväg med den här!

      Han FLÖG upp på perrongen igen. Effektivt!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s