God Yule

Promenix runt sjön skulle jag ta, sa jag igår. Tja, det blev mera nix än pro, så att säga, för det var snorhalt långa sträckor, med buckligt istäcke med infrusna sandkorn.

Det var OK på slottssidan. Men längsmed kolonilotterna! Jag skippade min givetvis oändliga värdighet och högg tag i staket och gunnebostängsel för glatta (hehe) livet. Vid ett tillfälle stod jag där strandad medan vanliga människor obesvärat promenerade och joggade förbi mig, när ett ungt rart par stannade och den unge mannen erbjöd sin arm. ”Haka på!” sa hans unga dam. De tog mig förbi de värsta avsnitten, medan den unge mannen hur gulligt som helst mansplainade för mig hur stigar blir nerisade på det här sättet. Det var faktiskt snällt av dem, annars hade jag väl stått där som en slokande syren till våren.

När vi skilts mötte jag en annan dam, yngre än jag, som kom från andra hållet och sammanbitet körde med hålla-stängslet, hon också. Hon hade trillat tidigare och slagit sig gul och blå, och det ville hon inte vara med om igen, men ut på promenad skulle hon!

Jag har lusläst tidningarnas kritikersidor – DN hade två hela uppslag – där alla deras kritiker väljer tre böcker från det gångna året. Av dem har jag läst noll, ett uselt resultat. Jag längtar verkligen efter att ta igen vad jag förlorat på den fronten. Essäer, romaner, noveller.

Mina egna essäer (om språket framför allt) och andra alster får jag som vanligt kompletterande idéer till när jag diskar. Idag stod jag och grunnade på när och exakt hur vanlig företagsamhet – tidiga människor drev handel och bytte tjänster – förvandlades till fickor av sociopati, dvs när det blev så att vad som är bra för ett företag är direkt skadligt för enskilda människor, samhället och planeten, t ex via miljöförstöring. Samtidigt såg jag för mig ett snygg åkning i ett filmmanus, och kom (för hundrade gången) in på att det är de intellektuellas jobb att definiera och definiera rätt, för annars vet vi inte vad vi slåss för eller emot.

För den som är nyfiken på hur det amerikanska elektorssystem fungerar rent konkret:

Nu ska jag posta fler julkort!

Publicerat av

annikabryn

Annika Bryn Kriminalförfattare i Stockholm. Även litteratur-, film- och teatervetare och frilansjournalist. Tre böcker: Den sjätte natten, Brottsplats Rosenbad och Morden i Buttle. Den här bloggen handlar om vardagsliv i skrivarlyan, böcker, film – och så blir det en del humor och en del vassa samhällskommentarer om demokrati och miljö (från orubbligt demokratiska och humanistiska utgångspunkter). Kontakt: annikabryn@hotmail.com

Lämna en kommentar