Och vad händer?

God fortsättning!

Igår var det långbord här i den lilla puben, trevliga gäster var inne och tittade i arkiven och läste om Viola Davis’ hår och annat spännande. Själv var jag ute på egen stadsvandring, jag ville kolla Waterfront med omgivningar igen för att se om jag händelsevis ändrat uppfattning. (Nä.)

Det började bra, solen sken. Sedan satt jag still i ett tunnelbanetåg som inte ville gå, det var stopp pga tekniskt fel någonstans vid Hötorget. Efter en kvart bestämde jag mig för att gå istället. Och det var bra, för nu hittade jag ett gammalt äppelträd vid Torsgatan som släppt massor av små, små artonhundratalsäpplen nedför slänten och ner på trottoaren. Kvar från en tid av timmerstugor och barfotabarn. Bara en sådan sak!

Längre ner hittade jag mer ny arkitektur. Ett apfult hus som fått arkitekturpris, möjligen var det det som också hade snedställda stöttor att slå huvudet i, i ett fikarumsutrymme på bottenvåningen, jag kunde se dem genom de enorma fönstren mot gatan. Nere vid vad som nu heter Lilla Bantorget står en gammal järnvägstegelbyggnad kvar vilket var fint, men dessutom ett mysterium: Ett hus utan fönster.

Vad är det? Det finns torget 1 och torget 3, och sedan det här. Fasaden har ljus sten och sedan vad som ser ut som svarta fönster, men det är blank svart sten. Likadant på gaveln mot järnvägen. Det satte verkligen myror i huvudet på mig. Någon som vet?

Så jag kollade in bussterminalen och Waterfront och annan arkitektur som fortfarande är hemsk, och på vägen tillbaka plockade jag tre avgasbesprutade små icke genmodifierade gammeläpplen för att skölja av och ge kaninerna vid Kaninbron när jag traskar förbi där nästa gång. Hm, har de (äpplena!) råttgift på sig? tänkte jag när jag bar dem i handen. (Staden har just startat en kampanj med MERA RÅTTGIFT.) Men jag överlevde, så de var tydligen OK.

Senast om en vecka måste jag skaffa fotoförstoringar och fler ramar för utställningen. Den här veckan ska jag slutfixa ett manus, ta kontakt med en (skådespelar-)agent och se om jag kan skriva ett par artiklar. Vad manus beträffar måste jag säga att om man skriver komedi, är det perfekt med hallon och vispgrädde på skrivbordet. Kokta frysta hallon (man måste tydligen koka dem som inte är svenska) och ovispad grädde rörs ihop, klart upplivande!

När jag står vid spisen har jag Peters härligt fåniga julkort framför ögonen, och Evys och Almas, och när jag hämtar något ur kylen möts jag av Almas glada nuna – hon har mina stora framtänder!

Måtte vi alla få ett fint, produktivt, kreativt, roligt, ömsint, förnuftigt och trevligt år!

Annonser

2 reaktioner till “Och vad händer?”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s