Demokrati i gungning och tydlighet i konsten.

Det är ett par saker jag faktiskt försöka hålla ur bloggen litegrann: Hundmannen B och Trump. Vad beträffar B har han ju en annan person som hjälper honom nu. Vad beträffar Trump pratade jag just med en kvinna som berättade att hur dåligt hon än mår av det som just nu händer i USA, kan hon inte låta bli att nyhetsknarka BBC, CNN, Al Jazira och en rad andra program och sajter. Jag sa att det kanske är för att vi känner ett behov att ha koll på vad som försiggår, eftersom det känns så pass farligt.

Men det positiva, som många konstaterar, är att alla andra utanför Trumps sfär nu skärper sig. Folk sluter leden. De lusläser lagar och förordningar och kämpar för att upprätthålla demokratin. Lyckligtvis finns det lagar och förordningar för det syftet, frågan är om de håller och om personerna som ska se till att de gör det, fungerar som de ska. Trump har på fullt allvar sagt att eftersom han blev VALD, får man inte ifrågasätta hans rätt att stänga gränser. Jo, han har denna rätt, men frågan är om han får stänga dem på det sätt han gjort.

Någon kommenterade att Trump/Pence borde skaffa sig bättre talskrivare. Nej, svarade någon annan, bättre att de visar vilka de är och gör bort sig.

När man är medveten om allt det här, är det inte så lätt att återvända till triviala saker som filmmanus. (Just nu känns det trivialt.) Med roliga repliker som ”Jag ger fan i Agatha Christies man”, och ”Ber så mycket om ursäkt för att jag inte är en hamburgare.”

Grejen är att i ursprungsmanuset, som fångade en del skådespelare men inte producenter, fanns det i mina ögon mängder av starka, varma och desperata känslor, strax intill det roliga. Ofta med medvetna stilbrott. Det var bara det att de känslorna inte stod på papper, och jag använder inte de vanliga scenerna som brukar användas som markörer. (Jag vill inte verka ironisk, men jag menar scener som övergiven lekplats, tomma vidder och flicka som springer i skog.) Producenterna såg alltså inte de där känslorna, eftersom replikerna sägs av människor som inte bara har humor, utan dessutom försöker skydda sig. Så nu försöker jag ändra det, och dessutom ta tillbaka visuella scener som jag tog bort tidigare för att jag tyckte de inte behövdes. De behövs tydligen. Förmodligen är jag tvungen, eftersom ingen sett någon film jag gjort och därför inte gärna kan förstå hur jag tänker.

Minusgrader och sol i stan idag. Var är nässkyddet…?

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s