Vetenskaplig upptäckt…? Med mera.

Det är lika bra jag tar receptet med en gång: så där klockan tio på kvällen kokar man vanlig eco-spaghetti (det står 8 minuters koktid på paketet, men den behöver mer!). Sedan tager man en stekpanna, lägger i smörklick och MASSOR av köttfärs. Därpå zuchini (ja, dyr som fanken just nu) och hackad lök, oregano på burk (luktar blyertspenna), grovt salt och chilisås på glasflaska. Samt en aning ovispad vispgrädde.Låter sjuda.

Ätes med följande proportioner: en tredjedel spaghetti, resten köttfärsröra. Stor, stor portion.

Vidare: man tager ett paket hallon och blåbär, sköljer bären och kokar dem. (Utländska, kan innehålla basilusker, påstås det). Häller upp i skål, häller på ovispad vispgrädde och rör runt.

Äter upp. Går ut i köket och tar resten också.

Varföre? frågar ni nu efter att ha läst dessa föga originella recept. Svar: Jag åt baske mig samma mat igår kväll som i förrgår, och det funkade igen. Jag sov! Och hade mindre ont!

Som vetenskaplig undersökning räcker det ju inte.Eftersom jag inte har en identisk tvilling kan jag inte ha en kontrollgrupp, och två gånger i rad är inga BEVIS.

Så jag tänker äta samma mat igen ikväll. Jag ser framför mig ett liv präglat av köttfärsröra och djupfrysta bär med vispgrädde.

Grönsaker och frukt då? undrar vän av ordning. Jo, det äter jag tidigare under dagen. En redig fruktsallad, och massor av grönsaker och potatis och lite kött eller fisk. Men inte tusan törs jag rubba just den där supén med isbergssallad och tomater.

Inte vet jag vad som fungerar, om det nu fungerar. Det tycks vara kombinationen. Dessutom blir jag plötsligt så enormt hungrig och verkligen lassar i mig, så volymen kanske också spelar in.

Fortsättning följer. Hellre än knäpp diet än olidliga nätter.

IDAG pratade jag med en polis. Han var bjuden på min vernissage men kom inte, och normalt ringer man ju inte och frågar varför – inte ens om vederbörande lät entusiastisk när man hörde av sig första gången. En inbjudan är bara en inbjudan! Men nu är det det där med rättsfallet och att han är polis, så efter att ha tvekat flera veckor, ringde jag till slut och frågade, bad om ursäkt och sa förstås att han absolut inte behövde svara.

Nej, det var inte mitt rättsfall (B och hunden) som nått honom i någon konstig version, han hade helt enkelt glömt det. Så jag berättade en infekterade historien om B. Han tyckte det lät en smula konstigt,även han såg, om än inte gärna, mönstret. Det som han direkt reagerade emot var räkningen på närmare 20 000 för hundens av ägaren oönskade vistelse i hundstallet. ”Det är ju som om man skulle begära betalt för kost och logi när någon har suttit häktad”, sa han.

Jag har stött på B. Kravbreven har börjat komma på denna hutlösa summa. B vet att jag måste få vara i fred och håller sig faktiskt undan, eftersom han är en nobel man, men igår – för första gången på länge – råkade vi ses. Jag har inte lämnat det här, men det måste vänta. Nu har jag paus.

Annonser

2 reaktioner till “Vetenskaplig upptäckt…? Med mera.”

  1. Jag såg/hörde ett program med Carin Göthblad, polisen. Säkert intressant på många sätt, men det enda jag minns är att hon berättade att hon och maken ALLTID åt samma middag; nämligen pasta och köttfärssås (av lamm). När hon ibland var tvungen att äta borta flera dagar i tjänsten, längtade hon hem till sin trygga diet.
    Så fortsätt du med gott samvete! (Oj, vad jag blev längtis efter detsamma.)

    Gilla

    1. Det var originellt! Och inte bara äter de samma mat varje dag – de har samma favoriträtt också!

      När jag tänker efter, minns jag ju kompisen som ofta bjöd sina vänner på middag, alltid med samma rätt på menyn – curry. Tror jag bloggat om honom vid något tillfälle. Många gånger stod vi ett helt gäng i hans kök och skar paprika och annat enligt instruktioner.

      Vilket leder till ännu ett minne: Varför åt alla progressiva unga människor burktomater på sjuttiotalet? Jag fattade aldrig det där. Färska tomater måste ju vara mycket nyttigare? Men nej, på burk skulle det vara, annars var man inte riktigt godkänd.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s