Sol på böckerna.

Vaknade värkfri (vilken njutning!) och balanserad i morse. Den är märklig, den där förmågan att komma igen. Jag tror det är den grundläggande existensiella glädjen att leva som gör det. Innerst inne är vi enkelt funtade.

Jag vet inte hur det är med er, men ge mig lite solsken, god mat, ett halv glas vin (eller om jag slipper glåpord, sarkasmer och hånflin ett tag) och mitt rätta fridfulla och supervänliga jag kommer fram. Innerst inne är vi snälla och glada. Bryter förresten vin ner försvarsbarriärer? (Ibland är det definitivt tvärtom, det vet jag förstås eftersom jag sett det, jag har stundtals levt i skräck för den effekten hos andra.) Och en av anledningarna till att jag tycker så bra om den nu aktuella filmen, är just vad någon kallade dess ”älskvärdhet”. Där finns skummisar och knäppgökar, men den känns bra ända ner i magen. Jag vill verkligen göra den.

Gick runt och pysslade i lugn och ro, och satte mig ner med en av artiklarna. Det gick lite trögt först, jag cirklade runt sakens kärna (ord och bild) utan att riktigt få till rätt formuleringar, men så verkade det fungera. Det ska bli roligt att fortsätta med den. Men jag vill tillbaka till filmen så fort det går – det vill säga, i morgon.

Läste i DN en översatt artikel från New York Times, där det sägs att vi inte längre behöver reagera på alla cylindrarna mot hotet från Donald Trump, eftersom han gått från att vara ett superhot  mot världen till att vara en vanlig republikan. Orsaken till det skulle vara att han är en anpassling, inte en fighter. Så han har petat bort de mest kontroversiella i sin omgivning och tycks lyssna i alla fall med ett halv öra på de mer moderata.

Det ligger förmodligen en hel del i det, men jag är inte så lugnad. Hans narcissism, brist på kunskap och etisk grund, och hans lättkränkthet, är farliga nog. Han har redan börjat demontera det demokratiska samhället inifrån genom att försöka beröva seriösa medier deras legitimitet. En forskare i diktaturer säger att detta är exakt vad sanna diktatorer gör, föraktar journalistik (han har redan pratat om möjligheter att åtala journalister)  och försöker skapa en direktkanal mellan sig och folket utan granskade medier emellan. Hans nyckfulla uttalanden om Nordkorea visar på en annan risk, den att halv oavsiktligt starta ett krig, kanske ett som involverar kärnvapen. Så vi får inte slappna av.

Sol på böckerna? Rensar i bokhyllorna och lägger ut utsorterade böcker på gården, så att grannarna kan ta vad de vill! Hittade också två av en väninnas böcker som jag inte lyckats gräva fram på tio år. Och den Jane Austen som kanske behövs för artikeln!

Och idag är det val i Frankrike. Den valvakan kommer jag att följa. Ne vous trumpez pas:

http://www.huffingtonpost.com/entry/ne-vous-trumpez-pas_us_590e8111e4b0104c734f8085?hh&ncid=inblnkushpmg00000009

 

 

 

Annonser

2 reaktioner till “Sol på böckerna.”

    1. Ja. Puh! Vi slapp en Le Pen och fick en snubbe mellan centrum och höger. Madame Le Pen skulle ha orsakat villervalla, ett instabilt Europa troligen, och därmed en instabilare värld.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s