Catering. Kind of.

När Lotten kom hem till mig första dagen, satt jag i solen på vår gård, där de vita rosorna slagit ut, och åt bananer med filmjölk. Så vi gick upp till mig och hon ville också ha bananer och filmjölk! Vilket jag förstås stod rustad för.

Skådespelar-te? frågade jag och visade min tesamling. (Nästan alla skådespelare som kommit har önskat te. Flera har haft med sig te som present.) Visst! sa hon och valde Earl Grey.

Det här är en grej när man bjuder hem folk för jobbprat. Vad ska man ge dem? ”Koka aldrig kaffe!” varnade Kerstin en gång för länge sedan, och nu för tiden lyder jag – eftersom jag tycks ha tappat fingertoppskänslan för just kaffe. Men annars vill jag ju att de som kommer ska sitta och trivas!

Choklad är ett måste. Vem blir inte glad av choklad? Ett tag körde jag med rätt mycket vindruvor. Eller kex och ost. (”Kornmo” slår aldrig fel.) I måndags hade jag köpt croissenter, gick i tankarna genom vad jag hade hemma och frågade Lotten om hon ville ha en räkgiffel. Vad är det? undrade hon. Och jag stod i köksdörren som en matälskande kock och förklarade: – Croissent med Philadelphia cream cheese, hackad gurka och lök, och räkor.

Jag lade på lite färsk basilika också. Och krispig plocksallat. Och lite senare hördes från matbordet: – Det var ju gott!

På Ritorno blev det kaffe. I Kungsträdgården en stor latte med deras sista ostmacka. Första dagen, som sagt, även glass.

De senaste dagarna har det blivit en massa skräpmat för mig – förutom glass också kanelbullar och non stop. Det verkar som om hjärnan – som ju tar 25% av kalorierna man petar i sig – behöver extra mycket när böcker skrivs och filmer görs. Min första bok gick ju på vaniljpraliner. KARTONGER med vaniljpraliner.

Men nu ska jag skärpa mig och gå tillbaka till min vanliga mat. Det ska bli vilsamt!

Inte fullt så vilsamt:

91% av tillfrågade demokrater i USA litar mer på nyhetsflaggskeppet CNN (ett av Trumps hatobjekt) än på Trump. 89% av republikanerna litar mer på Trump än på CNN.

http://www.huffingtonpost.com/entry/more-americans-trust-cnn-than-trump-poll_us_595bc9e9e4b0da2c73258bf2?ncid=inblnkushpmg00000009

 

Annonser

2 reaktioner till “Catering. Kind of.”

  1. ”Koka aldrig kaffe” sa jag när du frågade vad man inte borde göra som regissör. Jag menade att en regissör inte skagöra sig ”gemen” för att bli populär i filmteamet. Givetvis ska du bjuda dina skådespelare och andra på kaffe i rätt sammanhang.

    Gilla

  2. Aha! Nej, jag trodde ju inte du missunnade mina besökare lite kaffe – men annars (jag frågade just när jag skulle göra kortfilmen) att du menade att jag skulle akta mig för att börja pyssla om folk i stället för att göra det jag var där för – regissera filmen och hålla ihop inspelningen. För det är det enda man egentligen har tid för. Och vi hade en trevlig person som både körde filmbussen och fixade käk. Härligt!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s