Det blev lite ändringar.

Som kunde ha kostat tusenlappar (men inte gjorde det pga schyssthet) och som ingav blandade känslor – förvåning och, faktiskt, lättnad. Förklarar vid senare tillfälle. Hur som helst, här stod jag med en oväntad frihet, och bestämde mig för att göra exakt vad jag ville precis när jag ville. (Dvs, jag fick behandla mig själv som ett barn när det gällde disken. Så där, Annika, nuuu tvättar vi frukostskålen – ser du så lätt det gick?)

Vad gör man då? Jag fikade och lufsade iväg till datorn och ägnade mig åt lingvistik. Sedan försökte jag hitta något lätt att sätta på mig, men är man shoppingresistent, står man där en vacker dag – eftersom kläder åldras i olika takt – med plagg som inte passar ihop. Så nu har jag knallröda capribrallor med en uråldrig konstig elastisk ärmlös klänning över (kan se ut som ett linne) som har mönster av blommor och blader i grönt, blått, gult och ROSA. Hemskt. Till det jättebumlingar till skor.

Sålunda klädd hälsade jag på mannen som bossar för 7-11, grattade till hans nya lilla dotter, och satte mig i solen med en tidning och glass. Kaféliv, ju. Och folkliv. Varm sol, slaka ungar i vagnar, leende folk i shorts eller klänningar.

Sedan bar jag ner vatten i PET-flaskor till flämtande rosenbuskar, de som ska slingra ihop sig till en pergolagrönska. ”Gör det ikväll”, sa en manande inre röst, men jag ska ju följa impulser idag. De små vita rosorna har slagit ut, men ännu inte EN ENDA humla. Förr om åren var det svärmar, förra året hade de minskat till hälften – hur blir det nu?

Lena Andersson, som hävdat att alla Akademikritiker hatar högre kultur (när de i själva verket försöker plocka upp guldet och pilla tillbaka det), dök upp i P1 apropå det borttynande folkhemmet och sa att folkhemmet gillade hon inte (”jag har ju varit med”), för det hade en konstig syn på mänskliga rättigheter som vi nu tar för självklara, och på övergrepp. Så vi har utvecklats från det till något bättre. Återigen blev jag häpen –  det hon tyckte illa om var ju själva epoken, tidsandan som ärvts från en hårdare tid, medan folkhemmet i sig ville främja just jämlikhet. Det var ett projekt, om man kan kalla det så, för ökad inkludering och frihet på olika områden. Det LA klagade på var rester från förr, som vi ju fortfarande kämpar emot, inte ett mål för folkhemstanken.

Funderar starkt på att gå och bada imorgon bitti. Förra året blev det inte av. Lyckades inte shoppa baddräkt. Det får bli som på Lesbos – bikininederdel och matchande rött linne. Och i veckan ska jag sticka näsan ut på landet litegrann och hälsa på Evy i hennes sommarstuga. Det ska bli riktigt fint.

Och så gillar inte Ola Wong i SvD vad Historiska Museet har för sig . De går SD:s ärenden, fruktar han.

 

 

 

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s