Tre pojkar.

På tunnelbanan idag stod jag precis bakom en man och en pojke i åtta-nioårsåldern. Kanske far och son, kanske någon annan konstellation. De pratade lugnt och vänligt med varann.

Så utbrast plötsligt pojken lyckligt: ”Du luktar GOTT!” och försökte komma lite mer intill mannen. Mannen blev förstås glad men också väldigt generad, och med ett litet skratt värjde han sig. Och så hade pojken lärt sig en oskriven regel mellan män: Man ger inte den sortens komplimanger, och kommer helst inte så nära.

På Odengatan hamnade jag bakom en annan duo av vuxen man/liten pojke.De gick ganska fort. Pojken sökte hela tiden kontakt,pratade och frågade, och försökte komma åt att hålla mannen i handen. Det gick inte alls. Vad jag kunde höra fick han inga svar, mannen såg inte på honom, och undvek att ta hans hand. Det skar i hjärtat. Till slut satte pojken av i språng, mot det hus där dit de tydligen var på väg.

Framför bibliotekets ena ingång väntade så där sexton personer på att porten skulle öppnas klockan tio. En av dem var en smal pojke som kanske var fjorton (eller mer), svårt att avgöra. Han hade böcker under armen.

Plötsligt greps han av otålighet, flög upp från trappan där han suttit och började traska runt medan han svor. Han ville in! ”Det är några minuter kvar”, sa jag. ”Men man vill ju in NU!” svarade han. ”Det är så irriterande!”

Han gick fram till dörrarna, kollade öppet-tiderna, kikade in genom glaset. ”Det är ingen där!” klagade han. ”Jodå, de har bara en del att göra först”, sa jag. För jag hade en känsla av att han behövde få prata lite, och ville inte att alla de andra femton skulle reta sig och titta snett på honom, där de stod tysta och tålmodiga.

Strax innan dörrarna öppnades, började han berätta om rotfyllningen han gjorde för ett par dagar sedan.Lite ömt fortfarande, men inte så ont. Och så kom han in och fick äntligen lämna tillbaka sina böcker.

Annonser

Publicerat av

annikabryn

Annika Bryn Kriminalförfattare i Stockholm. Även litteratur-, film- och teatervetare och frilansjournalist. Tre böcker: Den sjätte natten, Brottsplats Rosenbad och Morden i Buttle. Den här bloggen handlar om vardagsliv i skrivarlyan, böcker, film – och så blir det en del humor och en del vassa samhällskommentarer om demokrati och miljö (från orubbligt demokratiska och humanistiska utgångspunkter). Kontakt: annikabryn@hotmail.com

2 reaktioner till “Tre pojkar.”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s