Filmfotografbesök

Roland Sterner är en hyvens karl och en outsinlig källa av goda råd, baserade på många herrans år i filmbranschen. För långt mer än tjugo år sedan stötte vi ihop under förberedelserna till Kay Pollacks film ”Älska mig”, där Roland var fotograf och jag gästspelade någon vecka inom casting. För tjugoett år sedan var han fotograf på min kortfilm ”Men han är ju här med mig”. Sedan dess har han med enorm hygglighet ställt upp då och då varje gång jag behövt råd om film eller helt enkelt velat prata genom idéer. Förutom att vara fotograf på en rad långfilmer har han varit lärare på DI och är det fortfarande på Filmskolan, som jag tror är hans egen. Om ett år pensioneras han och drar då iväg till landet ”samma dag”, som han säger, jättetrött på Stockholm. Precis som jag älskar han träd och natur.

I många år nu har han varit besviken på nutida film, därför att han tycker de yngre förlorar förmågan att berätta i bild och hantera mediet. ”Allt ska vara handkamera och får man autenticitet framför linsen, är man nöjd. Att säga något med själva bilden finns inte med. Och de kan inte filmhistoria, de ser inte äldre filmer, de är inte längre fascinerade av stillfilm eller fyrtiotalsfilm. De vägrar helt enkelt gå på DI:s filmhistoriekurser, så den kursen får läggas ner. Hur länge orkar man bråka och försöka inspirera?”

Man får nästan köra ner honom i en filmstol med tvång. Han står inte ut med eländet. Nu har jag i alla fall rekommenderat ”Oh Brother, where art thou?” och försäkrat honom att även jag tycker illa om Cohenfilmen Hudsucker Proxy, som till Rolands förtvivlan röstats fram som # 1 på imdb.com’s lista.

Nu åt vi lunch nere på Levinskys, och sedan gick han runt här och pratade filmvinklar, ljud och ljus. Vi promenerade genom ett antal scener.

”Om hon går och pratar i mobilen så här, sedan in i sovrummet, och fotografen glider in bredvid och får med sängen och fönstret, och sedan drar sig åt sidan så att hon kan öppna garderobsdörren…” – ”Om ljudet blir för hårt kan det räcka med att bryta en yta med en matta eller en quilt på väggen.” – ”Om jag vill filma i befintligt ljus därför att jag helt enkelt inte har tid med ljussättning, kan jag fuska då och ha en liten ljuskälla för att få glans i hans ögon när han sitter med ryggen mot fönstret?” – ”Du ska vara noga med bakgrundsdetaljerna, eftersom bakgrunden troligen blir skarp när du filmar med proffsvideo.” – ”Vinterbergs ”Festen” gjordes med handkamera. Vad folk inte tänker på är att den handkameran ofta stod still. Och ljudet var professionellt.”

Den manliga huvudpersonen ska titta upp mot fönstren. Roland kollar hur det ser ut.

Roland går runt i min lägenhet som ska bli en snyggt designad inspelningsplats. Inga tomma kala vita väggar då!

Jag fick ett par DVD med elevfilmer för att se om jag hittar något spännande, någon intressant person till exempel. Och så klev Roland ut i värmen igen för att åka och bada med sin fru Lilian som är skådespelerska på Stadsteatern. Det är klibbigt hett här i stan idag igen, jag har redan bytt kläder två gånger.